I jakten på nya partiledare som pågår lite varstans i politiken pågår också en diksussion kring vilken typ av ledarskap partierna bör anamma. Har själv vid flera tidigare tillfällen propagerat för att även Socialdemokratin ska gå över till ett mer modern ledarskap liknande det som Miljöpartiet har haft sedan lång tid. Ett progressivt ledarskap som ger möjligheten att kombinera två personligheter och två personers egenskaper till en helhet som växer, enligt modellen ett plus ett blir tre.
När man ser till den kravbild som de socialdemokratiska partimedlemmarna med all rätta ställer på den yttersta partiledningen är jag övertygad om att en två personers lösning vore den rätta vägen att gå. Miljöpartiet fortsätter den vägen och inom Vänsterpartiet finns det tankar åt samma håll. Socialdemokratin skulle vinna på att utse en kvinna och en man som främsta ledare. Vi skulle då kunna kombinera landsbygd och storstad, vi skulle få den politiska bredd som vi eftersträvar. En tudelat ledning ger möjligheter att kombinera mångfald och mångkultur på ett attraktivt sätt.
Men framförallt tycker jag att det är centralt att våra främsta partiföreträdare vågar stå upp för en modern socialdemokrati och visar en vilja att ta på sig ledartröjorna. Så länge det inte sker kommer vi få en debatt i media om mer eller mindre gråa herrar som suttit allt för nära VU under allt för lång tid... Den vägen tror jag överhuvudtaget inte på.
Andra som bloggat om Socialdemokratins ledarskap är Martin Moberg och Röda Berget. Dessutom har Sanna Rayman skrivit om Miljöparitets ledarskapsjakt i SvD.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar