Kultur, antirasism och samhällsbygge

I fotspåren av de ohyggliga dåden i Norge följer några intressanta debatter. Dels hur det politiska ledarskapet under statsminister Reinfeldt fungerar. Här får Reinfeldt mycket kritik från såväl etablerade ledarskribenter som av ledarskapsförståsigpåare och bloggosfären för sin frånvaro. En frånvaro som, vid närmare granskning, inte är unikt för just det här tillfället. Även vid andra svåra politiska frågor har statsministern valt att fly fältet och låta andra ministrar stå i frontlinjen. Sjukförsäkringen är väl den mest tydliga frågan där Reinfeldt dragit sig undan. Ett ledarskap ovärdigt den som är satt av svenska foket att leda vårt land!

Den andra, i mina ögon, intressantare debatten är den om vilket samhälle vi bör skapa. Hur kan vi prioritera för att skapa ett tryggt och öppet samhälle där tolerens och mångfald blir honnörsord? Hur skapar vi miljöer där intolerens och främlingsfientlighet är ett minne blott? På det här området finns det mängder av erfarenheter och kunskap som måste omsättas i samhällsbygget på bred front. Först och främst handlar det, som jag ser det, om en nolltolerens mot rasism av alla de former. Kulturrasismen är genomgripande i dagens samhälle och det är med grund i den som hatideologier odlas och mer extrema former växer fram. Mona Sahlin och Daniel Poohl m.fl. skriver en mycket bra debattartikel på SvD Brännpunkt om vikten att identifiera de miljöer där intolerensen frodas för att skapa förutsättningar att långsiktigt utveckla inlevelseförmågan och se världen utifrån andras perspektiv. I ekots lunchsändning ger Björn Fries exempel på hur viktig skolan är för att stoppa våldsbejakande extremism i samhället. Även Åsa Petersen skriver en läsvärd ledare i NSD om vikten för lokalpolitiker att ta kampen mot rasismen på allvar.

Kultur, antirasism och samhällsbygge går hand i hand. Kulturen är för mig kittet som väver samman vårt samhälle. Med kulturen kan vi skapa en förståelse för det som händer runt omkring oss. Genom att använda kulturens förmågor att förklara sammanhang och öppna nya sinnesintryck utvecklar vi vår inlevelseförmåga. Genom att ta del av andras kultur och vara medskapare hittar vi förståelse för andras situation. Jag skulle vilja se en rejäl satsning där kulturens kraft tas tillvara i samhällsbygget. En satsning som måste ske på såväl nationell som regional och lokal nivå. Ett nationellt program för Kulturell mångfald bör utarbetas och resurser tillskapas för att hela landet ska få ta del av det nationella kulturutbudet. Digitala hus i varje kommun vore önskvärt liksom att öka tillgängligheten till de nationella scenernas teater och konst. Även den regionala nivån har ett ansvar att öka tillgängligheten till kulturen, fria entréer till våra kulturinstitutioner borde vara en självklarhet. Lokalt på södra Öland skulle jag vilja se en satsning på kulturen i skolan och på en Kulturskola så snart som möjligt. Mörbylånga borde även arbeta vidare med fritidsgårdarna och biblioteken i syfte att skapa större förståelse för mångfald och andra kulturer.