En födelsedag och början på ett nytt år. En vän önskade gott nytt år på facebook vilket fick mig att börja fundera över vad det nya året kan innehålla och framförallt vad jag vill att det ska innehålla. Det är intressant att få ägna en stund åt dessa tankar. Tog en liknande tankestund efter Almedalsveckan när jag under lördagen spatserade i De Badande Wännernas botaniska trädgård i Visby. Ett underbart ställe för en tankepaus efter en intensiv Almedalsvecka. När jag nu sitter här vid datorn efter en skön dag med födelsedagsfirande tillsammans med familjen och sorterar de olika tankespåren vill jag gärna få ner dem i en postning. Mest för att se vad det blev av tankarna om ett år när det gamla året är till ända.
Efter Almedalsveckan var det såklart mest de politiska tankarna som dominerade. Efter veckan kan jag konstatera att det skett en scenförändring i svensk politik under våren. Regeringen Reinfeldt förmår inte längre ta initiativet i debatten, formunleringsinitiativet har övergått till socialdemokratin igen och till Håkan Juholt. Statsministern utmålas som regeringstrött och idéfattig i media medan Juholt som oppositionsledare är en intressant frisk fläkt som kanske inte alltid gör rätt men som lyser av energi och framförallt är han en man av foket som fångar upp vanliga människors vardag. Den vardag som Reinfeldt och Borg lämnade långt innan de föreslog ett femte jobbskatteavdrag.
Den politiska scenen handlar nu inte längre om borgliga värdefrågor som hushållsnära tjänster, om fler poliser eller ens om skatter i alla de möjliga och omöjliga former. Den politiska debatten cirkulerar istället kring den misslyckade sjukförsäkringen, om den svenska barnfattigdomen och framförallt hur vi använder och förstärker våra gemensamma resurser för högre ambitioner inom välfärden. Hela den politiska debatten har återigen börjat handla om mänskliga och humanitära värden, dvs hamnat rätt in på socialdemokraternas planhalva. Något som också var tydligt under Almedalsveckan, såväl vid talen som i medias rapportering och i de olika seminariumens innehåll. Några områden tycker jag personligen var särskilt intressanta under veckan och det handlar om hållbar utveckling, kulturens roll i samhället och regionfrågan.
Hållbar utveckling av samhället utifrån de tre aspekterna social, ekonomiskt och miljö är grundläggande för att bygga det jämlika, trygga och fria samhället. Ett samhälle som vilar på jämlikhetens och solidaritetens grund för att skapa tillväxt och rättvisa som kommer alla medborgare till del. Med hållbar samhällsplanering skapar vi förutsättningar där alla tar ansvar för både sig själv och sina medmänniskor. Det är ett politiskt synsätt långt vidare än stadsplanering. Som någon menade på i Almedalen, Hållbar utveckling är inte bara ett begrepp, det är en ideologi. Ett sätt att se på saker och tings natur. Kan bara hålla med och känner att det är ett oerhört intressant område att fördjupa mig i framöver!
Kulturens roll i samhället har även det blivit en allt större snackis även i politiska kretsar. Mycket tack vare Håkan Juholts något oväntade inledning i sitt linjetal vid den socialdemokratiska extrakongressen som valde honom till partiordförande. Även under Almedalsveckan var kulturen en flitigt förekommande del i seminarieutbudet. Var själv bl.a. på två seminarium med Kulturrådet som diskuterade kring begreppen kvalitet och tillgänglighet inom kulturen. För min del är det oerhört centralt att kulturen får stå för sig själv. Det är inte genom att kommersialisera eller efterfrågestyra kulturen som den utvecklas. Kulturen är och ska vara en del av samhällsdebatten. Kultur ska väcka känslor och lyfta frågor. Kultur ska vara nyskapande och progressiv. Framförallt ska kultur få betyda olika får olika personer och grupper. Men den ska också vara tillgänglig för alla!
Den tredje frågan som jag fastnade för under Almedalsveckan var regionfrågan och då främst utveckling för oss i Kalmar län och Sydsverige. Var på ett väldigt bra seminarium på Öresundshuset där Skåne, Blekinge och Södra småland var uppbjudna till dans men där även Kalmar län fick möjlighet att redogöra för sin syn. Kan konstatera att det kommer bli en intressant höst där framförallt vi i länet kommer avtvingas ett besked i frågan. Jag har tidigare, personligen, varit inne på en Östra Götaland-lösning men ser nu svårigheterna att få till stånd en sådan. Jönköping vill vara för sig själva, Östergötland drar norrut, Blekinge söderut och Kronoberg likaså. Det här gör att Kalmar län står inför ett vägval, söder eller norr. Min förhoppning är nu att alla tolv kommuner går söderut och att resan går snabbt. Med alla de erfarenheter som finns i Skåne och Västra Götaland borde en ny regionbildning klaras på tre år. Kanske kan det även få positiva effekter för Öland om vi åter tar upp frågan om kommunsammanslagning, en gemensam Ölandskommun vore önskvärt i den nya Södra Götalandregionen.
Det var de politiska områden jag upplevde mest intressant. När det gäller andra utmaningar på det nya året kommer jag vid den här tiden om ett år ha genomfört tre av de fyra loppen som ingår i En svensk klassiker, Vasaloppet, Vätterrundan och Vansbrosimmet. Kvar blir Lidingöloppet...
Andra som bloggat om Almedalsveckan: Martin Moberg, Peter Andersson, Marias Utsiktstorn, Sebastians tankar
Intressant media på områdena: Aftonbladet Kultur, Aftonbladet, SvD
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar