Läser idag ett par mycket tänkvärda inlägg från bl.a. Högberg och Westerholm. Det handlar om en Socialdemokrati som söker ledare eller ledarskap. Vid en intervju med Ölandsbladet i veckan fick jag utveckla mina tankar kring kraven på att partistyrelsen ska ställa sina platser till förfogande. Som vanligt vid intervjuer så kan man inte räkna med att det man säger och tycker är det som blir resultatet i den tryckta artikeln. Så inte heller i det här fallet. Får vara glad varje gång man inte blir helt feltolkad…
Ingången för artikeln i Ölandsbladet var att vi Socialdemokrater kraschlandade även på södra Öland medan våra kamrater på norra delen gjorde ett succéval. Stämmer till viss del beroende på vilka glasögon du tar på. Måste vara tydlig med att jag verkligen gläds över Ilko, Gunilla och de andras framgångar i norr samtidigt som jag är bekymrad över vårt resultat i söder. Vi ska dock komma ihåg att Socialdemokraterna i Mörbylånga vände trenden och fick fler som röstade på partiet i kommunvalet än i riksdagsvalet. Ser vi dessutom strikt på procentsatserna fick (s) i Mörbylånga 29,73% medan vi i Borgholm fick 26,21%. Nog utvikt om den ingången, är hursomhelst övertygad om att vi har mycket att tjäna på inom Socialdemokratin på Öland på ett utvidgat samarbete mellan kommunerna.
Om jag återgår till dagens artikel så blev rubriken att ”Partiet är viktigare än enskilda personer”. Så långt rätt, men att utifrån det hävda att jag inte tycker personfrågorna är viktiga är att dra väl långtgående växlar. Tvärtom, våra företrädare såväl lokalt, regionalt som nationellt betyder väldigt mycket för vårt parti. Det är genom våra opinionsledare i vardagen som vi skapar förtroende. På så vis är personfrågor viktiga. Dock inte vilka enskilda personer som sitter i partistyrelsen eller inte. VU består av 7+7 personer och partistyrelsen 26+15. Dessa 55 personer kan inte förväntas bära upp hela socialdemokratin. Partiet blir därför viktigare än de enskilda personerna i partistyrelsen.
Åter till de tänkvärda inläggen från Peter och Johan. Det är utifrån faktumet att socialdemokratin är större än de 55 som en seriös diskussion om ledare och ledarskap bör föras. Peter skriver att ”ledare och ledarskap inte är detsamma. Vi måste fråga oss vad vi söker.” Johan menar att ”vårt parti är inte en spegel av samhället längre, det är inte ens en spegel av vilka vi tror är våra väljare.” Beskrivningen av vårt parti som lost in reality är tyvärr allt för träffande. Med det som utgångspunkt bör Socialdemokratin söka ett nytt ledarskap.
Ett modernt ledarskap som lyfter fram opinionsledarna i vardagen som är så viktiga för att återigen göra Socialdemokraterna till den moderna samhällsförändrande kraften vi en gång var. Vi måste vara tydliga med att ett modernt ledarskap inte bärs av en stark ledare utan av många besjälade ambassadörer. För att klara det krävs en mer genomgripande förändring av vårt förhållningssätt till ledarskap och vilka som är våra ledare. Socialdemokratin måste erbjuda möjlighet att påverka. Arenor där våra ambassadörer blir lyssnade till. Platser där våra socialdemokratiska idéer kan utvecklas.
På så vis utvecklar vi en modern socialdemokrati som knyter till sig morgondagens opinionsledare. Personer med brett förtroende i föreningslivet, på arbetsplatsen, bland grannarna eller på nätet. Med det synsättet blir personfrågorna oerhört viktiga för partiet. Men det handlar om något betydligt viktigare än personerna i partistyrelsen, det handlar om gräsrötterna. Med ett modernt ledarskap kan vi hitta tillbaka, tillbaka till verkligheten!
Fler som bloggar på temat: Martin Moberg, Annika Högberg, HBT-sossen
Media i ämnet: DN, SvD, Aftonbladet, Expressen, Barometern. Ölandsbladet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar