Att efterforska eller inte efterforska, det är frågan?

Efter att ha läst hela den uppmärksammade mailkonversationen mellan Gymnasieförbundets förbundsdirektör Joachim Håkansson och Kalmars kommunalråd Anette Lingmerth anser jag att Barometerns reporter verkligen gör en höna av en fjäder. Har gjort lite efterforskningar kring hur just efterforskningsförbudet hanteras och på journalistförbundets egna sida står tydligt och klart att läsa följande:

För att kunna fällas till ansvar måste nämligen den som frågar ha ett syfte, ett uppsåt, att verkligen få fram uppgiften Det är svårt att veta var gränsen går när det finns ett uppsåt. Men ju fler arbetsgivaren frågar, ju ivrigare han är att verkligen få fram vem som läckt, desto större är risken att han eller hon begår ett brott.

Med det i bagaget ser jag inte att en JK-anmälan kommer leda till så mycket mer än onödigt ianspråktagande av skattemedel. Men visst, rätten att anmäla ärenden till JK står var och en fritt. För min egen del har jag dock fullt förtroende för Joachim och ledningen. De gör ett fantastiskt bra jobb och har trots skriverierna hållt fokus på det väsentliga, att utveckla och leda verksamheten framåt! Att projektet "Digital Kompetens" lyckas är, i mina ögon, centralt för förbundets framtida utveckling.

Tyvärr sätter den här historien även tummen på en öm punkt för Gymnasieförbundet och oss som styrelse. Vi som politiker måste tänka på helheten och inte i kortsiktigt massmedialt utrymme för att inte förminska förtroendet för vår verksamhet. Ibland är det faktiskt ok, och kanske t.o.m. bättre, att inte uttala sig i media utan att det på något sätt behöver inskränka möjligheterna att driva våra respektive partiers politik.

Media som skriver om ämnet: SR Kalmar, Barometern