Vid 06.50 började så dagen som kan kännetecknas av Barbiefrossa. Vår äldsta tjej fyller fem år idag och hennes största önskan har under lång tid varit en Barbiedocka. En önskan jag själv har haft svårt att gelika mig med eftersom jag sedan länge ansett att just Barbiefamiljen ger en skev syn på kvinnor och män utifrån såväl kroppsideal som ur ett genusperspektiv. Efter mycket övertalning kom så argumentet som vägde över, min partiordförande grundade Barbieklubben i Sverige.
Det ihop med den intensiva längtan hos Meja gjorde att den här dagen blivit rena rama Barbiefrossan. Fyra olika dockor med allt från häst till brud och två filmer blev dagens skörd och jag vet att mer är på gång... Kan man hoppas att det blir för mycket så en fotboll blir intressant... Nja, det är nog att hoppas för mycket...
Den politiska maktfrossan i Mörbylånga blir allt mer omskriven. Läser med gillande ledaren i fredagens Kalmar Läns Tidning om Mörbylångas politiska oligarki. Ledaren beskriver organisationen som något som fått Macciavelli att nicka gillande. Ju färre människor som styr, dess bättre. Bäst vore det förstårs med enbart en furste. Kent Ingvarsson kan i fortsättningen lägga till den ryskklingande titeln Oligark till tidigare titlar.
Ska bli spännande och se om det innebär ett tydligare ledarskap hos Ingvarsson än vad vi är vana vid. Oppositionen är ju i alla fall satt på undantag i fyra år. Som oligark blir det då till att kavla upp ärmarna och dra på sig ledartröjan. Nu förväntar i alla fall jag mig mer verkstad av det moderata gänget när man kan styra och ställa efter egen pipa. Det vore klädsamt med att börja visa ledarskap gällande besöksnäringen.
Efter ÖTAB:s konkurs finns ett tydligt tomrum där politiken bör ta ledartröjan och skapa ett långsiktigt strategiskt samarbete. Ett samarbete mellan näring och politik där var och en tar sitt ansvar och där vi gemensamt växlar upp möjligheterna för en av våra viktigaste näringar på Öland.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar