Vem skapar den moderna socialdemokratin?

Vem skapar den moderna socialdemokratin? Det är en fråga som gnagt mig de senaste veckorna. Som ni märkt har jag inte haft kraft och energi att skriva och kommentera den senaste tidens händelser här på bloggen. Har känslan av en politisk depression hos mig själv. Saknar lusten, den brinnande känslan av att vara del av en helhet som har viljan att vara en samhällsförändrande kraft. Saknar kraften, den vitala känslan i en rörelse som lyfts fram av ideérna kring jämlikhet och solidaritet. Saknar förnyelsen, saknar idéerna.

För några veckor sedan presenterades en framåtsyftande s-märkt skuggbudget med förutsättningar att utjämna samhällets ojämlikheter, med satsningar på utbildning, infrastruktur och kultur. Den alternativa budgeten skulle bli den verkliga nystarten som mitt socialdemokratiska parti verkligen behöver. Vi skulle alla få möjligheten att samtala med medborgarna om ett socialdemokratiskt Sverige som har högre ambitioner än den borgliga regeringen. Av den nystarten blev intet. Agendan blev fullständig förändrad. Hela svenska folket fokuserade istället, med god hjälp av ett sällan skådat mediadrev, på Håkan Juholts, iofs helt korrekta, bostadsersättningar. De senaste veckorna, som borde varit ett lyft för de socialdemokratiska idéerna blev istället ett sänke. Ett sänke som aldrig borde fått uppstå. Vår partiledare blev en belastning för våra idéer istället för dess agitator. Som parti visade vi oss återigen svagast i vår tidigare starkaste gren, opinionsledarna.

Det leder mig tillbaka till min gnagande fråga. Vem skapar den moderna socialdemokratin? Partiledningen verkar de senaste veckorna fått abdikera från den rollen. Var finns de opinionsledare som bär våra idéer framåt? Under de här veckorna har jag hittat några egna guldkorn i bloggosfären och i media. Det handlar uteslutande om personer som värnar öppenhet och som vågar utveckla våra socialdemokratiska idéer utifrån dagens samhälle. Johanna Graf, Johan Westerholm, Åsa Petersen och Katrine Kielos för att nämna några. Tror inte jag varit ensam om att känna mig politiskt deprimerad inom socialdemokratin de senaste veckorna. Är allt mer övertygad om att vi som parti står inför ett paradigmskifte. Det är dags att göra upp med dinosaurierna, släppa fram nya krafter på alla nivåer. Det är hög tid att låta dagens opinionsledare skapa den moderna socialdemokratin!