Visar inlägg med etikett Löpning. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Löpning. Visa alla inlägg

söndag 29 juni 2014

Så jäkla nöjd :)

Gårdagens halvmara under Malkars 21km blev en underbar upplevelse, en fantastiskt rolig tävling på en snabb och lättlöpt bana i pittoreska Kalmarmiljöer. En tävling som har potential att bli riktigt stor :) Visst hade jag åxå på känn att jag skulle kunna prestera ner mot 2h men när flytet och löparglädjen fanns där redan från start och höll i sig långt efter målgång var det inga problem att krossa mitt eget PB på distansen från Göteborgsvarvet förra året. Det nya personbästa blev 1:54, hela 20 min bättre än det gamla. Så jäkla nöjd!

Framförallt bär jag med mig en glädje i löpningen och som smittar av sig i det mesta annat i vardagen... Genom att jag nu använder Herbalife fullt ut i både vardagen och träningen finns en kraft och energi i kroppen som jag inte känt på många år. Underbar känsla :) Känns att livet vänder åt rätt håll och glädjen återvänder, beslutet att avbryta medicineringen med citalopram för några veckor var helt rätt. Känner ju en lycka till och med i att bli förbannad, men främst en livsgnista... Så jäkla nöjd!

fredag 14 juni 2013

Ur askan...

Under de månader jag enbart bloggat på AdLiberta har jag saknat den mer personliga touchen som den här, min första blogg hade. Trodde att jag skulle känna mig hemma med att skriva mer seriösa och innehållsrika texter, då framförallt med inriktning på politisk opinionsbildning. Det har jag inte gjort, därför återupptar jag nu mitt mer personliga bloggande om händelser i livet och politiska spörsmål som berör mig från my point of view...

Ur askan plockar jag upp tråden jag tappade och lägger inga pretentioner på mitt bloggande mer än att jag ska få skriva av mig när lusten faller på. De senaste dagarna sedan min besvikelse över att tvingas bryta mitt första Stockholm Marathon har gett lite perspektiv på tillvaron. När man förberett kroppen över ett halvår för en prestation och man tvingas ge upp sin dröm är det många tankar som går genom huvudet. 

Nu har jag bestämt mig, jag är redan anmäld till Stockholm Marathon 2014. En dröm ska inte få gå om intet så lätt. En dåligt kolhydratuppladdning (Vitargo) som inte magen tålde får inte innebära slutet för det jag har upptäckt är så fantastiskt skönt, löpningen. Känslan att hittat flytet i distanslöpningarna över två mil är fantastisk. Lyckan efter att man maxat sig igenom ett par tuffa långintervaller är obeskrivbar. Det här vill jag inte ge upp. Ur askan hittar jag nu tillbaka...

söndag 8 maj 2011

Arla söndagstankar

Sitter här med utsikt över ett soligt Öland och har blåsor i händerna. Några skulle säkert skrattretande påstå att jag jobbar för lite fysiskt. Själv vill jag nog påstå att jag slet hårt med mossan igår. 12 skottkärror så här långt och 1/3-del kvar att räfsa nu på förmiddagen. Funderar på om det inte vore skönt med en 5 km joggingrunda först. Börjar verkligen komma igång med löpningen, känns oerhört skönt.

Löpningen sätter igång många positiva processer inom mig och jag mår så mycket bättre av det på alla plan. Ska nog verkligen köra slag i saken av mina funderingar på Klassikern 2012. Varför inte börja med Lidingöloppet till hösten? Kanske till och med kan anta utmaningen från Linda i Gymnasieförbundet och klara av en marathon under nästa år, vore en kul utmaning. Oj, nu flyter jag iväg men när ska man tillåta sig det om inte en arla vårsöndag när solen strålar och livet känns sådär toppentoppen.

Har annars i helgen reflekterat över ett allt mer ansträngt moderatparti som hållit riksmöte i Karlstad. Med många moderata vänner på plats har balunsen gått att följa i facebookstatusar. Den stora festen var säkert underbart rolig med så många andra kollegor på plats, de har en förmåga att bli det de där tillställningarna. Att ta dit Sven-Ingvars kändes dock för mig som ett desperat försök till folklighet utan att ens riktigt vara i närheten.

Kan inte heller påstå att den mediala rapporteringen gav en speciellt positiv bild. Reinfeldt med stora påsar under ögonen liknade mest en väldigt trött och gammal regent. Arkelsten, med sitt aristokratiska utseende, försökte förklara bort utförsäkringarna med att partiet måste börja prata rättvisa. En matematik som inte går ihop i mina öron. Folk vill inte ha prat om rättvisa, de vill ha en rättvis politik! Borg såg jag bara ryggen av när han gick av scenen under parollen att han tar ansvar. Kanske just därför han lämnar scenen, idéerna är slut och allt som blir kvar är ett femte jobbskatteavdrag.