Malkars 21km

Nu har jag fått bilderna från de underbara loppet i lördags av fotografen och vätskekillen Thomas Stjernquist :) Håll tillgodo! Vill åxå här officiellt tacka för all support och hejarop längs banan från nära, kära och bekanta, speciellt tack till familjen Karlsson med respektive & vänner för den underbara värme de gav längs banan och den underbara vågen jag fick efter ca 16 km, den gav kraft :)

Så jäkla nöjd :)

Gårdagens halvmara under Malkars 21km blev en underbar upplevelse, en fantastiskt rolig tävling på en snabb och lättlöpt bana i pittoreska Kalmarmiljöer. En tävling som har potential att bli riktigt stor :) Visst hade jag åxå på känn att jag skulle kunna prestera ner mot 2h men när flytet och löparglädjen fanns där redan från start och höll i sig långt efter målgång var det inga problem att krossa mitt eget PB på distansen från Göteborgsvarvet förra året. Det nya personbästa blev 1:54, hela 20 min bättre än det gamla. Så jäkla nöjd!

Framförallt bär jag med mig en glädje i löpningen och som smittar av sig i det mesta annat i vardagen... Genom att jag nu använder Herbalife fullt ut i både vardagen och träningen finns en kraft och energi i kroppen som jag inte känt på många år. Underbar känsla :) Känns att livet vänder åt rätt håll och glädjen återvänder, beslutet att avbryta medicineringen med citalopram för några veckor var helt rätt. Känner ju en lycka till och med i att bli förbannad, men främst en livsgnista... Så jäkla nöjd!

Politiskt förbannad!

Senast det hände var nog när det rullade frukter på fullmäktige för något år sen... Den där känslan av att det kokar inombords och jag blir politiskt förbannad. Igår var det dax igen på Algutsrums marknad!

Vissa hävdar att man förlorat en diskussion när det händer, mycket möjligt men det är en underbar drivkraft att få bli förbannad på idéer eller argumentation som man inte anser hör hemma i svensk politik. För det handlar aldrig om personer för min del, det är en oerhört viktig gräns att dra. Att skilja mellan sak och person i det politiska.

Det som fick mig att gå i taket igår var när några farbröder ville pracka på mina döttrar varsin ballong med Sverigedemokraternas logga på. De stod där som vilket annat parti som helst, i ett profiltält, med profilkläder, delade ut ballonger till barnen och bjöd på godis. Konceptet taget rakt av från andra demokratiska partier i Sverige. För första gången äcklade det här mig något enormt. Ett nationalistiskt och rasistiskt parti försökte locka till sig mina sympatier genom att ge mina barn en ballong. Klart fan jag blev förbannad...

Ännu värre blev det av det ordinarie försvarstalet från den leende partiföreträdaren när jag påpekade att varken jag eller mina barn vill ha något som helst med SD att göra... Nej, vi är inte rasister säger den vita mannen i övre medelåldern. Men vad fan står du då och delar ut material för ett öppet främlingsfientligt parti vars ledande företrädare gång efter gång uttalar sig rasistiskt blir mitt svar... Nej vi är inte rasister säger den vita mannen i övre medelåldern, du har inte koll. Har inte koll blir mitt svar, jag har mycket väl koll på vilka förslag som ditt parti lägger i riksdagen och vad som står i era partiprogram... Dessutom kan jag Sverigedemokraternas mörka bruna historia och ur vilka kretsar som partiet har sitt ursprung...

Och där stod han, denne vite man i övre medelåldern likt en ulv i fårakläder, och sökte mandat för att ett nationalistiskt och rasistiskt parti ska få sitta i våra demokratiska församlingar genom att pracka på mina barn ballonger... Klart fan jag blev politiskt förbannad. SD som företeelse hör inte hemma i svensk politik, eller europeisk heller för den delen. Det handlar inte om om den vite mannen i övre medelåldern är rasist eller inte, det är ju beklagligt om han är. Det handlar om att jag aldrig, aldrig någonstans, aldrig någonsin eller på något vis kan se att vårt samhälle kan utvecklas genom en politik som grundar sig på nationalism, främlingsfientlighet och enfald. Sverige behöver vara ett mångkulturellt öppet samhälle där alla är välkomna att utveckla och utvecklas! Klart fan jag blev förbannad!

Löparglädje = livsglädje

Igår tog jag min vana trogen en löprunda under förmiddagen. Det blev en underbart härlig 12-kilometersrunda med ett tempo och flyt i löpningen som var längesen jag hade. Kände ren löparglädje när jag flöt fram över asfalten ner mot Almers upp över Törnbotten och hem till Algutsrum. Löparglädjen kom av livsglädjen tänkte jag eller var det möjligen så att livsglädjen kommer tillbaka pga löparglädjen... Jag är inte säker, vet bara att rundan var ren njutning...

Vet också att livsglädjen återvänder tack vare mitt beslut att avsluta min medicinering som jag hållit på med sedan i höstas. Nu är det tio dagar sedan jag åt min sista antidepressiva citalopram. Det har varit märkliga tio dagar och personer i min omgivning har tyvärr råkat ut för effekterna av utfasningen... Men de här dagarna och de brända skeppen till trots har det ändå varit värt det... Nu så här i efterhand inser jag vad medicineringen har haft för inverkan på mig och hur "avtrubbad" jag varit känslomässigt... Har varken känt ilska eller vrede lika lite som kärlek och längtan... Har funnit mig i att världen händer ute runt omkring mig utan att låta mig påverkas i någon större omfattning, på gott och ont...

Livsglädjen återvänder nu, jag börjar påverkas och reagera på andra människors ageranden och beteenden. Förra veckan blev jag förbannad på riktigt för första gången på oerhört länge... Fantastiskt skön känsla och det tog mig ur en extremt negativ tankespiral och beteendemönster från mig själv. Det är tragiskt att det ska behöva bli så och i efterhand skäms jag över de som blev drabbade... Uppriktigt förlåt till er om ni läser det här! Allt bara för att jag inte var människa nog att förklara mina känslor och vad jag förväntade mig av omgivningen. Istället försökte jag acceptera och tränga tillbaka mina känslor vilket har gjort att de bubblat upp till ytan gång på gång på gång...

Jag har insett många saker om mig själv pga det här. Aldrig igen kommer jag tyst tiga still när verkligheten grinar mig illa i ansiktet. Aldrig mer kommer jag att tolerera att bli behandlad som en gammal urvriden disktrasa som det är dax att kasta bort. Insikten om mitt eget värde som person har vuxit och det enda vis som det kommer att respekteras är om jag själv försvarar det. Ser jag mig som svag och mindre värd blir jag behandlad som det. Kräver jag respekt och påtalar allas vårt lika värde kan jag behålla min återvunna livsglädje. Det är bara mina egna handlingar och tankar som styr mitt liv...

Med de här tänkvärda orden från den amerikanske prästen och teologen Reinhold Niebuhr går jag vidare för mer livsglädje och löparglädje. Tacksam över vad livet lär mig! #minresa

- Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden

#minresa

"Har insett att det är bättre att se verkligheten som den är och inte som jag önskar att den vore. Utifrån det vill jag vandra de vackra vägar som livet visar mig!" 

Så inleder jag min profiltext på de dejtingsidor jag är aktiv på. Ja, det senaste året blev en resa i mitt liv som jag aldrig trodde jag skulle få göra. Nu börjar livet landa igen och ja, jag är singel nu, och ja, jag använder dejtingsidor, och ja, jag träffar gärna kvinnor som får mig att le och magen att pirra till...

Varför då skriva det på min blogg? Upplever att det finns någon slags tabu över att man som separerad inte får/ska gå ut med att man träffar andra. Vill inte att det ska behöva vara så, det naturligaste som finns är kärleken mellan två personer. Det onaturliga vore att inte vilja träffa andra när man väl är igenom processen en separation innebär, den processen ser ju iofs helt olika ut för var och en... Vem är den att döma ngn annan för känslorna man bär?

En kort förklaring till den resa jag påbörjat, en resa som troligen blir lång. Känner att det må så vara men nu är mitt fokus att vandra de vackra vägar som ligger framför mig. Vara tacksam för alla de erfarenheter som mitt liv gett mig så här långt och minnas alla de lyckliga stunder som varit. Gessle sätter orden så rätt för känslan jag bär på nu...

Vissla hallå ifrån ett evigt spår
Men det är slut
Det är dags att slå en knut
Öppna grinden för nu går jag ut

Nu går jag ut, går vidare. Min resa kommer innebära eget företag med träning, näring och hälsa genom att jag satsar seriöst som oberoende Herbalifedistributör vid sidan av mitt företag Granstedt PR. Min resa kommer innebära ett aktivt liv med träning och upplevelser i andra rummet, det första är upptaget av mina tjejer och kommer alltid vara...

Min blogg kommer säkerligen följa #minresa. Troligen kommer jag att skriva om sånt som händer i mitt liv och om saker jag anser påverkar samhället vi lever i. Visst kommer det bli en eller annan politisk text men eftersom jag avvecklar mina politiska uppdrag för socialdemokraterna kommer de texterna säkert bli friare och mer spegla min värdegrund som frihetlig solidarisk demokrat än det parti jag tillhört i dryga tjugo år...

Välkomna med på #minresa! Den har redan börjat men jag har känt att jag behövt att gå första biten själv!

Nytändning

Med bara 39 dagar kvar till mitt fjärde Vasalopp har jag fått en nytändning i min träning. Förra veckans skidsemester med tjejerna gav i alla fall sex mil på snö och jag fick en chans att påminna kroppen om den längdåkningsteknik som finns gömd i minnet. Dessutom fick jag ett kvitto på vad jag behöver träna under de dagar som är kvar till starten i Berga By.

I söndags började jag därför min egen FitChallenge inför Vasaloppet 2014. Invägning och mätning gav 83,5kg och midja på 91 cm. Inspirerad av utbildningshelgen med Herbalife på GIH i sthlm i början av januari för FitCamp körde jag igång med morgonTabata (intervallgymnastik) och "all in" med Herbalife H24-produkter. Det ger en härlig start på dagen och redan känner jag resultat, ska bli intressant med vägning och mätning på söndag :)

Under v.6 blir det ytterligare några dagar på snö när några kollegor drar till Hundfjället, Sälen. Välbehövligt för att få några skidmil till och putsa tekniken än mer! Dessutom ett skönt avbrott i vardagen och alla bestyr inför flytten.

Vasaloppet 2014

Idag är det 173 dagar kvar till min fjärde start i Vasaloppet. Boende är klart 150 m från Vasaloppsspåret ute vid Hemus. Nu gäller det att börja komma iform med skidåkningen åxå och bättra på tekniken. När jag fått vara hemma med en krasslig lilltjej idag har jag passat på att gå i teknikskola med André Pops och VasaSvahn. En massa nyttiga tips att ta med sig. Här hittar ni alla tre delarna...

http://www.svtplay.se/klipp/899504/pops-gar-i-skidskola-del-1?tab=klipp&sida=26

http://www.svtplay.se/klipp/956668/pops-gar-i-skidskola-del-2?tab=klipp&sida=26

http://www.svtplay.se/klipp/1000654/pops-gar-i-skidskola-del-3?tab=klipp&sida=26

Ur askan...

Under de månader jag enbart bloggat på AdLiberta har jag saknat den mer personliga touchen som den här, min första blogg hade. Trodde att jag skulle känna mig hemma med att skriva mer seriösa och innehållsrika texter, då framförallt med inriktning på politisk opinionsbildning. Det har jag inte gjort, därför återupptar jag nu mitt mer personliga bloggande om händelser i livet och politiska spörsmål som berör mig från my point of view...

Ur askan plockar jag upp tråden jag tappade och lägger inga pretentioner på mitt bloggande mer än att jag ska få skriva av mig när lusten faller på. De senaste dagarna sedan min besvikelse över att tvingas bryta mitt första Stockholm Marathon har gett lite perspektiv på tillvaron. När man förberett kroppen över ett halvår för en prestation och man tvingas ge upp sin dröm är det många tankar som går genom huvudet. 

Nu har jag bestämt mig, jag är redan anmäld till Stockholm Marathon 2014. En dröm ska inte få gå om intet så lätt. En dåligt kolhydratuppladdning (Vitargo) som inte magen tålde får inte innebära slutet för det jag har upptäckt är så fantastiskt skönt, löpningen. Känslan att hittat flytet i distanslöpningarna över två mil är fantastisk. Lyckan efter att man maxat sig igenom ett par tuffa långintervaller är obeskrivbar. Det här vill jag inte ge upp. Ur askan hittar jag nu tillbaka...

En bloggs födelse

Sedan i somras har jag funderat igenom mitt bloggande. Tagit en paus från min den här bloggen som på ett eller annat vis varit min vardag sedan 2008. Efter lite drygt 700 inlägg kände jag mig inte längre hemma med formen och jag har varken haft tiden eller kunskapen att förändra den till det jag vill ha. Efter några månader har nu även bilden klarnat om vad det är jag verkligen vill ha. Därför föds nu en ny blogg, AdLiberta.

En blogg där jag självklart kommer återge mina egna tankar och reflektioner, det är ju liksom själva grundtanken med bloggandet. Utöver det vill jag också bjuda på gästbloggare med olika perspektiv, allt för att bredda debatten och låta AdLiberta bli ett forum för fri demokratisk debatt. Mitt syfte är att AdLiberta ska få utvecklas över tid och förhoppningen är att hitta former som känns moderna, frihetliga och framtidsinriktade!

Som en början lägger jag in några gamla favoriter, dvs några av mina mest lästa inlägg sedan tidigare. Håll tillgodo, snart kommer det nytt!

Vinst i välfärden

Vinster i vården, en snillrik pr-succé från de vänsterkrafter inom mitt parti som vill vrida den socialdemokratiska idédebatten kraftigt åt vänster. Med populistiska fraser som lätt anammats av media har drevet pågått sedan i somras. Allmänheten och många partiföreträdare har lockats att tro att socialdemokratin inte tagit ställning i frågan.Varför säger då Stefan Löfven att något vinstförbud inte låter sig göras?

För att förstå frågan måste man först ha begreppen klart för sig. Vad innebär vinst? Enligt företagsekonomiska begrepp är det skillnaden mellan intäkter och kostnader i en organisation under en avgränsad tidsperiod. För att klara av sk. god ekonomisk hushållning i en organisation bör målsättningen vara att intäkterna överstiger kostnaderna. Exempelvis har Landstinget i Kalmar län ett mål på + 2% per år. De flesta kommuner har någon form av överskottsmål, dvs de ska göra vinst i verksamheten för att säkra välfärden för kommande år. Ett vinstförbud inom vården, skolan eller omsorgen blir därmed rent kontraproduktivt eftersom det försvårar den långsiktiga finansieringen av välfärden.

Förutom det finns även ett väl avvägt beslut i de politiska riktlinjerna från den socialdemokratiska partikongressen 2009 på området som sätter fokus på det centrala i frågan, kvalité i välfärden! På sid 73-74 i riktlinjerna återfinns följande rader,

Kraven på kvalitet och insyn ska skärpas i alla skattefinansierade välfärdsverksamheter, oavsett driftsform, och de ska leva upp till tydliga kvalitetskriterier. Alla verksamheter ska vara skyldiga att göra kvalitetsredovisningar, delta i öppna jämförelser och i nationella kvalitetsregister som är tillgängliga för alla medborgare. Alla skattefinan-sierade välfärdsverksamheter måste leva upp till medborgarnas högt ställda krav på insyn i både verksamhet och ekonomi. Gemensamma resurser tänkta för välfärdsverksamhet ska gå till välfärdsverksamhet.